Kjell Sundvall

Av de nya regibegåvningar som dök upp på 1980-talet blev Kjell Sundvall den flitigaste med ett 40-tal filmer. Han kan konstnärligt sett jämföras med Arne Mattsson – flitig, mångsidig och publikmedveten – med några få filmer som står ut, och som hyllades av både kritik och publik. Sundvall föddes i Edefors nära Boden och växte upp i Älvsbyn. Att det var film han ville ägna sig åt visste han tidigt och han kom att tillhöra en av de första årskullarna på Dramatiska Institutet i början av 1970-talet där han blev nära vän med Kjell-Åke Andersson på fotolinjen och producenteleven Börje Hansson. Tillsammans stod de för examensfilmen Bussen (1977), som blev deras inkörsport till tv och senare även filmbranschen. Komedin Vi hade i alla fall tur med vädret (1980) blev deras publika genombrott och Jackpot (1980) kammade hem prestigefyllda Prix Italia 1981. Nu vågade de även bli sina egna producenter och drev 1982–1989 bolaget AB Tiger Film, där de även gjorde långfilmsdebut med Lyckans ost (1983). Den var liksom tv-filmerna inspirerad av de tjeckiska vardagskomedierna som kommit på modet och fick ett välvilligt mottagande av kritiken. Publikt blev den dock ett bakslag, vilket bl.a. ledde till att Kjell och Kjell-Åke gick skilda vägar. Med filmatiseringen av Leif G.W. Perssons "Profitörerna", I lagens namn (1986), fick Sundvall chansen att i stället göra en actionfilm i Panavision/Cinemscope med amerikansk realism som förebild. Den föll väl ut och efter ytterligare ett antal tv-produktioner kunde Sundvall dra i gång sitt eget drömprojekt, norrlandsthrillern Jägarna (1996). Den spelades in i hans uppväxtmiljö i Älvsbyn, sågs av nästan 800.000 på bio och renderade Kjell en Guldbagge för bästa regi och en nominering för manus. Den följdes de kommande 20 åren av tio konventionella och rutinregisserade Beck-filmer, producerade av Börje Hansson, och andra tv-produktioner samt ett tiotal långfilmer. Två udda och mer personliga publikframgångar smögs in, den lätt cyniska komedin Tomten är far till alla barnen (1999), trogen julrepris sedan dess, och den varmhjärtade Grabben i graven bredvid (2002), där man kände igen vardagsrealismen från Sundvalls första filmer. Sundvall Guldbaggenominerades som regissör för båda filmerna. 2011 kom uppföljaren Jägarna 2, en inte lika överraskande norrlandswestern, men visuellt lika inspirerad. Karriären avslutades tyvärr med två floppar, I nöd eller lust (2015) och Prästen i paradiset (2015). Den norrbottniska lokalpatrioten Kjell Sundvall utnämndes 2006 till hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet.